Den gemensamma jordbrukspolitiken är EU:s främsta instrument för att ge stöd till jordbrukare och säkerställa en stabil livsmedelsförsörjning för medborgarna.
Hitta din medlemsstats strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken här: https://agriculture.ec.europa.eu/cap-my-
country/cap-strategic-plans-country_en
The Perfect Farm är i linje med EU:s gemensamma strategiska planer för jordbruket genom att stödja jordbrukare att införa hållbara metoder och få tillgång till finansiering.
Även om de övergripande målen för den gemensamma jordbrukspolitiken är desamma för alla medlemsstater, t.ex. att garantera livsmedelstrygghet, skydda miljön och stödja landsbygdssamhällen, kan de specifika åtgärder och strategier som genomförs i varje lands plan variera.
De strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken är utformade för att återspegla de specifika behoven och prioriteringarna i varje medlemsstat, vilket återspeglar mångfalden och komplexiteten i Europas jordbrukssektor, vilket innebär att de kan skilja sig avsevärt mellan länderna.
Varje land måste utveckla sin egen plan med hänsyn till sin unika jordbrukssektor, sina naturresurser och sina ekonomiska och sociala förhållanden. De är avsedda att vara flexibla och anpassningsbara, så att medlemsstaterna kan anpassa sin politik och sina åtgärder till förändrade omständigheter eller nya utmaningar. Detta innebär att planerna kan komma att utvecklas med tiden, allteftersom länderna får erfarenhet av att genomföra dem och nya prioriteringar dyker upp.
Därför är det viktigt för beslutsfattare, intressenter och jordbrukare att förstå de strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken per land för att säkerställa den europeiska jordbrukssektorns fortsatta framgång och hållbarhet.
Den gemensamma jordbrukspolitiken och de strategiska planerna för den gemensamma jordbrukspolitiken
Artikel anpassad från: https://agriculture.ec.europa.eu/system/files/2023-04/approved-28-cap-
strategic-plans-2023-27.pdf
Den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som antogs i december 2021, syftar till att hjälpa EU:s jordbrukssektor att hantera både lokala och globala utmaningar och bidra till övergången till en smart, hållbar, konkurrenskraftig, motståndskraftig och diversifierad jordbrukssektor för att garantera långsiktig livsmedelstrygghet. Bland prioriteringarna finns stöd för att öka jordbrukens inkomster och motståndskraft, intensifiera klimatåtgärderna, skydda naturresurserna, bevara och återställa den biologiska mångfalden samt stärka den socioekonomiska strukturen på landsbygden. Detta återspeglas i tio specifika och ett övergripande mål som är kopplade till EU:s gemensamma mål för social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet inom jordbruket och på landsbygden.
För att uppnå dessa mål anpassar den gemensamma jordbrukspolitiken stödet genom nationella strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken, som är programplaneringsverktyg som utarbetas av medlemsstaterna och godkänns av kommissionen. Planerna omfattar alla instrument som är kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av den gemensamma jordbrukspolitiken och som en medlemsstat har planerat att genomföra på sitt territorium under perioden 2023-2027: direktstöd, särskilda insatser för vissa marknadssektorer och stöd till landsbygdsutveckling. Detta möjliggör ett strategiskt tillvägagångssätt för att se till att alla tillgängliga verktyg används på ett kompletterande sätt.
Rysslands krig mot Ukraina och prisökningen på råvaror har förvärrat det redan uppenbara trycket från ett förändrat klimat, vilket visar på den viktiga kopplingen mellan miljö, klimatåtgärder och livsmedelssäkerhet. Medlemsstaterna använder sina strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken som ett verktyg för att stärka motståndskraften hos EU:s jordbrukssektor, minska beroendet av konstgödsel, omvandla produktionskapaciteten till mer hållbara produktionsmetoder och främja produktionen av förnybar energi.
Planerna bygger på den gemensamma politiska och rättsliga ramen, men i planerna fastställs särskilda strategiska val i fråga om ekonomisk fördelning, särskilda krav och prioriteringar som är kopplade till jordbruksstrukturen, miljöutmaningar och andra landsspecifika behov och faktorer som kräver skräddarsydda verktyg och lösningar. I linje med övergången till en mer resultatbaserad strategi för genomförandet av politiken innehåller planerna också en uppsättning indikatorer med tillhörande mål, som anger den förväntade effekten av insatserna som svar på
varje medlemsstats särskilda behov.
